På språng igen

Kära vänner, det hjälpte inte att vi var i kyrkan i söndags. Vi har inte fått något vatten ändå! Och nu skulle det nog behövas. För tillfället lever jag i en korseld, för den äldsta sonen säger att vädret ska bli soligt och hett medan bisin min säger att nej, nej, det ska börja forsa ner i torsdag. Själv kollar jag helt lugnt på yr och rättar mej efter den prognosen.

Idag har jag varit på språng igen tillsammans med bisin min och hans storasyster. Vi har varit iväg till den östra stadsdelen och kollat in tredje omgången av sommarutställningarna på Stallvinden. Och för tredje gången fick vi besöka en fin och högklassig samt intressant utställning.

I Aulagalleriet håller Mikko Raskinen en spännande utställning där han kombinerar traditionell teknik med ny. Jag ska inte trötta ut er med tekniska detaljer utan bara konstatera i all korthet att han gör oljemålningar på kretskort. Och kretskort är det som styr alla elektroniska prylar allt från datorer till symaskiner. Så ja, ni förstår att det var spännande för mej och bisin min.

I Vindsgalleriet ställer tre kvinnliga konstnärer ut. På vänstra sidan finns akrylmålningar av Outi Mietala och på högra, tavlor av Outi Turtiainen. Hon använder blandteknik. Keramikarbetena och installationen på bakre väggen är av Sinikka Ustinov-Jones. Veden muotoja, alltså Vattnets former heter den här utställningen, som av naturliga skäl går i blått, en färg som min svägerska gillar skarpt.

I Galleriet V 2 ställer föreningen Taidesepät (konstsmeder) ut sina verk. Och här finns både traditionellt smide och riktigt spännande saker.

Niin pitkät sukat (Så långa sockor) heter det här verket av Inari Alasoini. Det gröna i timglaset är sakéflaskor, som hon har slipat ner. Men nån sand rinner här inte, för det går inte att vända på det här timglaset.

Utställningens nestor, Kari Winqvist har delvis hållit sig till traditionellt smide och skapat ett set för brasan. Bra att ha i vinter då vi måste elda istället för att använda dyr el. Olja går nog inte alls att använda. Bäst att hålla sig till ved om man nu inte råkar ha jordvärme, solpaneler, men de är knappast gångbara på vintern? Eller vindkraft. Det sistnämnda skulle nog vara bra med tanke på hur mycket det blåser nuförtiden.

Kirsi Vahteras verk fick vi stifta bekantskap med redan i Stockfors. Hon finns representerad också här på Stallvinden i Bruket.

Långt borta i bakgrunden ser ni Sami Ryhänens verk, Kuolo (Döden) en liljekonvalj med 13 klockor med elektriskt ljus, som kan styras via smarttelefon. Varenda klocka går det att pingla i och det skiftande ljuset är så vackert. Mästarsmeden Ryhänen sa att verket gör sig bäst utomhus. Tyvärr förbjöd bisin min mej att köpa det. Snyft, snyft, snyft. Vet ni, jag blev helt tagen av den här liljekonvaljen, trots namnet. Knappast har han lyssnat på Konvaljens avsked? Med tanke på att han jobbar i den Lyckliga smedjan, så är ju verkets namn också lite malplacerat. Och vet ni var den smedjan finns? Jo, i Raseborg! Tänk, den har vi missat totalt. Måste börja hålla korpgluggarna öppna!

Enligt de gamla kelterna så bringar en liljekonvalj med 13 klockor lycka. Det fick jag lära mej av Ryhänen idag. Tänk, varje dag får jag lära mej något nytt. Ajjo, liljekonvaljen var förresten Runebergs favoritblomma, ni vet, han vår nationalskald. 

Min brudbukett bestod av liljekonvaljer. Jag föreslog för bisin min att vi skulle kolla om den finns kvar nånstans, alltså vända upp och ner på huset och så kolla om där finns nån blomma med 13 klockor. Tyvärr var han inte alls pigg på det. Han bara fnyste åt mej. Vad är nu det för sätt?

Svägerskan min var lite orolig:

– Kan det bli för mycket kultur?
Njaaa, jag tror ju nu inte det. De här utställningarna på Stallvinden har hittills varit en glädjekick. Sen på vintern hinns det inte med så många galleribesök. Men rätt häftigt har det ju nog varit det senaste dagarna med flygplan, bilar och nu då konst! Liksom från den ena ytterligheten till den andra!

Bra saker idag:

• Vaknade före väckarklockan.
  
  
• Haft en fin dag tillsammans med bisin min och svägerskan.
  
  
• Blev bjuden på lunch av svägerskan och vi fick alla pensionärsrabatt! Till och med jag, som inte fyllt pensionär ännu.
  Lunchen bestod av mos och knackkorvssås, som jag längtat efter i flera veckor redan. Inte precis sommarmat, men riktigt gott i alla fall.
  
  
  
  
  
  
• Köpte med hem grismunk med äppelsylt i, som fick bli efterrätt. Mums! Men ack så ohälsosamt. Och går absolut inte att äta om man ska lösa korsord!
  
  
• Fick undan dagens datorjobb i god tid på kvällen!
  
  
  
  
  
• Köpte också med hem ett jästbröd. Supergott till kvällsteet.

Och nu, nu är det småningom dags för mej att möta John Blund. Och nej, inget stickande och inget virkande idag heller...

Ha det riktigt bra!