Röd som en kokt kräfta

Kära vänner, timmen är sen och jag är trött, så ikväll blir det ett kort inlägg, tyvärr. Men kan inte hjälpas. Jag skulle ha massor, massor att berätta om dagens äventyr, men det får vara till i morgon. Ni får helt enkelt ge er till tåls. Spänningen stiger...

Kan konstatera att jag på högra sidan är röd som en kokt kräfta. Bisin mins stora syster tröstade mej med att jag ändå inte är illröd. Hmmm, nu är här så mörkt att jag vet inte riktigt hur graden av rödhet ser ut. Tills vidare svider det inte, men få se nu sen när jag lägger mej till ro i sängen...

Det var förstås inte meningen att solen skulle få ta på. Men det var så skönt där jag satt ute idag med fläktande vindar, som gjorde att den gassande solen inte alls märktes. Ett misstag av den kalibern att kroppen igen fick lida av dumt huvud.

Ett annat misstag, som jag lyckades med igår var att bege mej iväg med bilen utan glasögonen på näsan!!!!! Jösses vet ni, det kunde ha slutat riktigt illa. Till all tur skulle jag plocka upp äldsta sonen från hans arbetsplats, så han fick sedan köra omkring på våra ärenden i stan innan vi återvände hem. Så kan det gå när jag har tankarna i det blå och bisin min skyndar på! Här hemma går jag utan glasögon, så därför är det lätt hänt att jag glömmer dem när jag ska iväg. Igår blev det lite bråttom då bisin min mitt i allt sa att jag skulle vara fem minuter tidigare än vanligt efter äldsta sonen. Då var jag långt inne i stickningstankar och otålig att få ta itu med en provlapp, så inte konstigt att mina brillor blev efter. Jag var så inspirerad av gårdagens utfärd. Otålig att få börja genast, men nu verkar det inte finnas egen tid för mej. Hinner inte ens träffa Lillan!

Nu har förresten människor redan börjat gnälla över att det är så kallt! Höh, nu är det ju precis lagom och skönt, med sol och varma vindar, inget att klaga över. Annat var det i onsdags på kvällen då jag kom hem från Lappträsk sommarteater. Då var det lite kyligt, trots rocken. Men det blir ju så då man sitter stilla och vinden ligger på från träsket.

Slutscenen från Taivaan tulet (= Norrsken). Och vad ska jag säga om det hela? Vet inte riktigt. På ett sätt typisk finsk sommarteater, åtminstone bitvis. Vissa nummer, som var insatta, dans- och sångnummer förde liksom inte handlingen framåt och andra kunde man ha satsat lite mera på. Men sång och dans hör liksom till sommarteatern, Det man måste komma ihåg var att jag var på premiären och då sitter inte allting ännu där det ska. Bortsett från vinden och premiärnervositeten, så var det en trevlig kväll.

Bra saker idag:

• Sovmorgon!
  
  
• Hann få ett jobb på datorn färdigt på förmiddagen innan vi åkte iväg.
  
  
• Har tillbringat hela eftermiddagen och kvällen tillsammans med bisin min och hans storasyster.
  
  
• Har varit ute hela eftermiddagen och kvällen i det ljuvliga vädret.
  
  
• Träffat trevliga människor.

Nu kallar sängen på mej, att vara ute halva dagen, ja nästan hela, tröttar ut en!

Önskar er en riktigt skön lördag.

Själv ska jag förstås iväg igen på äventyr.