I morse smög jag mej tidigt upp ur sängen, för idag, idag skulle det äntligen ske, jag skulle brodera maskstygn på sockskaften!
Men det började inte så bra, för jag upptäckte ett hål i sockskaftet! Ve och fasa, vi har mal i huset! I vild panik var jag på väg att skrikande väcka bisin min. Men hallåå, vänta nu. Jag stickade ju det här sockskaftet igår, så inte kan malen ha hunnit glufsa i sig så där mycket på en kort natt.Nå, nej, det var ingen mal, utan det var riktigt jag själv, som hade lyckats plocka upp en extra maska då jag var så trött igår. Jag borde ha lämnat stickningen åt sitt öde då jag märkte att jag började nicka till och slöt ögonen. Så för dumt huvud fick jag lida och har nu stickat bakåt idag.
– Va svär du för, frågade bisin min på förmiddagen.
– Det här blir int till nånting, svarade jag nästan gråtfärdig.
– Nå, men låt bil då.
– Näää, det kan jag int. Jag lovade ju.
– Nå, då får du fixa det.
– Men sii nu, det blir så fult och ojämnt.
– Int gör det nånting. Det ska ju sii heimlaga ut.
– Näää, det går int, dom här sockorna ska ju på export!
Bisin min skakade medlidsamt på huvudet och konstaterade att jag får skylla mej själv. Jooo, jo, men jag visste ju inte att mönstret var så här. Jag trodde ju att jag skulle ha kunnat sticka det där flaggmotivet.
Och nej, i det här läget kan jag konstatera att stickningen inte precis har haft någon lugnande och meditativ inverkan på mej! Snarare tvärtom! Och förresten, borde inte bisin min uppmuntra och trösta?
Och hur jag än glott på diverse instruktionsfilmer på Youtube, så blir jag inte riktigt klok. För det första, så måste det räknas, så motivet kommer på rätt ställe. IIIIK! För det andra går det ju nog relativt bra att sy lodrätt, men sen då? Sidledes, hmmm, byta färg, massa trådtrassel på baksidan och många garnändar att fästa. ÅÅÅH, kära nån, jag vill ju sticka och nu är det bråttom. Jag har inte hur mycket tid som helst! Jag borde nog ha stickat de här jubileumssockorna istället!
Bra saker idag:
- Sovmorgon och jag var uppe redan halvsju. Man kan ju inte sova bort hela dagen heller!
- Ingen matlagning idag heller! Tjohooo!
- Det ser ut som om det kanske kan bli en Finlands flagga på sockskaftet i alla fall. Tur att jag är envis och inte ger mej i första taget. Resten av flaggan broderar jag sen då sockan är färdig stickad. Jag vet ju nu var den ska placeras! Och skyll inte på mej om färgerna inte är de rätta. Jag har bara följt beskrivningen och inte avvikit. Det här sockparet är mitt första alster i JyJy2023 och jag började sticka på dem 25.12.
Önskar dig en trevlig fortsättning på onsdagskvällen. Själv ska jag småningom söka mej till stickfåtöljen. Inget mer sömmande idag. I morgon gäller det att ta nya tag.
2 kommentarer:
Det blev ju fint på sockan, du kan!
En halv Finlands flagga.
Gråt inte. Hålet skulle jag ha sytt ihop med nål och garn.
Det gjorde Luddes gamla mor, över 90 år var hon då. Om hon tappade maskor när hon stickade så gjorde hon så i smyg att inte dottern ser.
Man får fuska ibland!
Tack. När, ingen gråt här längre. Det hjälpte, som bisin min sa: "Ta lite paus och gör nåt annat i stället". Bra råd, för när jag återvände till projektet såg jag det med helt nya ögon. Men nu får det allt bli lite stickning innan jag broderar resten.
Joo, om sockorna skulle ha varit till nån här i huset, så kanske, kanske jag skulle ha gjort likadant, som Luddes mor. Å andra sidan så skulle det där felet hela tiden reta mej, så för sinnesfridens skull tror jag nog att det är bäst för mej att sprätta!
Men, när jag sen har lärt mej maskstygn, så kan jag börja fuska hejvilt genom att sy på de rätta stygnen. Tjohooo!
Det lönar sig alltså att kämpa med det där sömmandet.
Skicka en kommentar