Två månader kvar

Kära vänner, jag vill på intet sätt jaga upp er, men idag är det 24 oktober och det innebär att nu är det endast två månader kvar! Till julafton alltså, nu blir det bråttom att börja paketera. Men, hepp, vänta nu lite, först måste det ju finnas nånting att paketera också, eller hur?

Så i fredags, då jag var i östra grannstaden, passade jag på att investera i de här två tidningarna! Man vet ju aldrig... I kväll lånade jag ut dem till min kollega, så nu behöver jag åtminstone inte fundera på de här modellerna under inkommande vecka.

Bra saker idag:

• Sovmorgon! Vilken lyx!
  
  
• Hann få undan lite e-post och annat kontorsjobb, bland annat en reseräkning, innan det var dags att åka iväg till jobbet i västra grannstaden.
  
  
• Hann också förbereda torsdagens kurs. Jösses så effektiv jag var! Jag förvånar mej själv ibland.
  
  
• Bisin min var superduktig i köket. Han kokade en ny sats med äppelsylt. Han tog också hand om disken och städade undan i köket.
  
  
• Strax före halvett sa bisin min att nu åker vi iväg, så hinner vi äta. Jag var färdig på nolltid och så iväg till Ripakka på lunch!
  
  
• Eftersom bisin min hade ärende till Motonet och ville leverera en burk äppelsylt till dottern, så fick jag åka både till och från jobbet idag. Skönt.

Och så dagens raraste: På hemvägen berättade jag för bisin min att den bokade eftermiddagstiden blev indragen, alltså deltagaren hade fått förhinder. Bisin min frågade:

– Nå, hade du stickningen med?
– Nej, förstås inte, för jag skulle ju inte ha håltimme.

Vet ni vad bisin min då sa?
– Du skulle ha ringt till mej, så skulle jag ha kommit efter dig och så skulle du ha kunnat köpa garn och stickor i Puuilo. Så hade du kunnat lägga upp en ny stickning.
Det var så gulligt att jag nästan fick tårar i ögonen. Han är en riktig raring mellan verserna.

Önskar er en riktigt fin onsdag!