Hallå, har ni märkt att det har blivit ljusare ute? Skönt på kvällarna, men morgnarna är ett kapitel för sig. Nu har jag börjat vakna klockan sex istället för klockan sju och det är inte alltid så lyckat. I natt vaknade jag dock strax efter klockan 2, kollade att dubbelmorfar var hemma och drog upp täcket igen och sov ända till halvåtta.
Vi har haft många besök här idag. Jag hade inte ens hunnit bita i min frukostmacka i morse, då jag hörde en bildörr slå igen och strax efter det, en till. Jag skulle just öppna dörren då jag hörde en liten knackning och där stod M glatt leende bakom dörren, efter följde hennes mamma.
– Var e lillasyster, frågade jag förvånat.
– De e bara ja o mamma, fick jag till svar.
M skulle alltså ensam ut på äventyr med mamma, medan lillasyster fick vara på tumanhand med pappa.
En stund var mor och dotter här innan de drog vidare till stan för att shoppa loss.
Knappt hann jag börja fundera vad jag skulle ta itu med till nästa innan det knackade på dörren och minstingen steg in. Det var fint att träffa honom och få lite uppdatering om vad som händer i hans liv. Han fick med sig en lista till stan och levererade sedan take-away-lunch åt oss. Tack, för det.
När jag just hade fått smeten färdig och skulle slå den i långpannan dök B och L upp. Vantarna åkte iväg och ska småningom levereras. Få se hurudant mottagandet blir.
B verkade stressad och ville inte vänta på kakan, så han tog L med sig och åkte iväg till stan för att handla mat åt dem.
Precis när jag skulle till att ta ut kakan, så steg mr J och dubbelmorfar in genom dörren.
– Vilken tur, nu får vi nybakad kaka, utropade dubbelmorfar glatt.
Och jo, det fick ju karlarna. Och kaffe därtill. Rena rama folkvandringen, eller hur? Men ack. så roligt att träffa alla, att ha lite närkontakt på lagom avstånd.
Igår satt jag ju fast hela dagen på distans. Vi hade lite så där på skoj fått order om att vi skulle ha en färgrik, god, hälsosam och tillräcklig, alltså mättande lunch. Vi kunde ju inte äta tillsammans utan var och en på sitt håll.
Som vanligt var jag mycket lydig och fixade en sån här lunch åt mej. Den var både färgrik och god, samt mättande. Det där med hälsosamheten kan man kanske diskutera. Stekta nötfärsbiffar kanske inte... men... huvudsaken att jag fick nånting i mej, så att jag orkade planera på eftermiddagen.Hmmm...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar