Idag har jag härjat runt här i kontoret/datarummet och det innebär att jag inte kommer att hitta någonting alls då jag ska tillbaka till jobbet andra veckan i januari! Ja, jag ska ju vara en jobbande pensionär under vårterminen, så...
Och när jag hade råddat runt med alla mina projektväskor, så var plötsligt mitt livsviktiga häfte borta!!!
Nu, nu var det fara å färde, utan häftet har jag ingen aning om vad jag har påbörjat för stick- eller virkprojekt. Ja, så det hjälper ju inte precis att jag fick ett nytt fint häfte i julklapp. Där står ju inget om årets påbörjade projekt.Halvt hysterisk for jag runt, som en virvelvind och letade som en galning, för varje varv jag snurrat runt såg det värre och värre ut. Till sist insåg jag att det var bäst att sitta ner, ta fram en stickning, andas lugnt och använda sina små grå. Och se där, genast kom jag ihåg i vilken väska mitt livsviktiga häfte fanns. Lätt som en plätt ju, då jag tänkte efter lite.
Mer än halvt hysterisk kommer bisin min att bli då han upptäcker att jag radat garnlådor i sovrummet vid min sänghalva. Men vad skulle jag göra med det där idiotiska utrymmet bakom sängbordet? Nu finns där två plastlådor på 61 liter och en på 31 liter. Men lugn bara lugn, den ena stora lådan är inte full. Där ryms många nystan ännu...
Hur som helst, nu är lådorna ur vägen för stora skåpet här i datarummet och det gjorde att jag genast kunde sätta undan, specialmöss, linuxdatorn och bisin mins pensionärsdator. Det igen innebar att nu kunde jag rada upp mina stickböcker på hyllan där de två bärbara datorerna legat och samlat damm.
Det som nu är högst osäkert är hur jag ska kunna sova i natt när jag har en massa härliga garn i blickfånget, så fort jag öppnar ögonen. Måste väl knipa dem hårt fast och fundera på helt andra saker än garn.
Halvt hysterisk blev jag nu ikväll då jag skulle virka färdigt en liten grej. Jag skulle alltså lägga två rutors avigsida mot varandra och sedan virka ihop dem till en liten påse. Beskrivningen var för mej obegriplig, så jag gjorde en egen ihopvirkning och var redan en god bit på väg med kantens picotvirkning då jag tyckte att det såg mäkta konstigt ut.
Aaah, jag hade ena rutans avigsida utåt istället för inåt. Gråt och tandagnisslan! Inget annat att göra än riva upp alltihopa och lämna det till i morgon och hoppas på piggare ögon och hjärna.
Bra saker idag:
- Sov till lite över nio. Det är så himla lyxigt att inte behöva vakna till väckarklockan.
- Tog fram en låda och skulle sortera garn, men tjohooo, allting var redan färdigt sorterat i den lådan!
- Hade just fått allting färdigt radat i diskmaskinen då yngsta sonen ringde och frågade om jag ville följa med på lunch! Klart jag ville!
- Efter lunchen var vi iväg till mataffären och handlade och det var allt tur det, för...
- ... H kommer hit imorgon! 💓
- Och jag hittade den! Micro-USB laddaren till surfplattan jag fick från stan 2015!!! Vad sa ni nu då? Det hade ni inte väntat er. En sån fenomenal ordning jag har i mitt kaos. Synd bara att bisin min inte inser det.
Nu kan jag tömma surfplattan, hoppas jag. Visserligen säger äldsta sonen att den här surfplattan enbart är teknikskrot, men bäst att inte lämna nånting kvar på den ändå, då den ska lämnas in till stans ICT-avdelning i fredag.
Tänk, i det här fallet behövde jag inte alls bli hysterisk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar