På julmarknad

Snart är det dags för årets stora bal här i vårt avlånga land. Är ni uppklädda? Har ni hunnit äta er karelska stek? Eller har ni hållit er till den purfinska grönsaken, HK bleu? Och ni har väl tänt de två ljusen, som ska lysa i fönstren, så att soldaterna hittar hem? Ja, om allt detta är gjort, så är det nu dags att småningom bänka sig framför tv:n och förundras över alla kreationer, som kommer att visas upp i kväll. Själv kommer jag mest att förundras över hur dåligt jag känner till de där finska "kändisarna". Knappast kommer jag att lära mej deras namn och utseende, så att jag skulle känna igen dem nästa år, utifall att de blir bjudna på bal då också. Det i sin tur beror ju på vem som väljs till president på nästa års sida. En hel del medaljer kommer också att defilera förbi, lite beroende på vad tv-nissarna väljer att fokusera på.

Bra saker idag:

• Ingen väckarklocka och jag var uppe vid niotiden. Och det verkar vara en tid, som de flesta deltagarna i stickcaféet också brukar stiga upp vid.
  
  
• Vid halvtolvtiden knackade det på vår dörr. Utanför stod yngsta sonen och frågade:
  – Nå, är du färdig nu?
  Jodå, fort, fort byta kläder och så iväg västerut.
  
  
  
  
  
  
• Men sch, säg nu inte ett knyst åt nån, för vi var iväg på julmarknad till Bosgård. 
  – Har du varit här förut, frågade yngsta sonen.
  Knepig fråga att svara på, för självklart har jag besökt Bosgård tidigare, men nej, inte har jag varit där på julmarknad inte. Egentligen borde jag ju besöka en julmarknad här i hemknutarna, men... ja, det ordnas ju ingen på Malmgård, så...
  Yngsta sonen är ett under av tålamod. Han lät mej lugnt vimsa på och lånade till och med kontanter åt mej, då jag var osäker på om min egen sedel skulle räcka till. 
  Jag handlade av bekanta hantverkare/entreprenörer och bisin min skulle ha varit mycket stolt över att jag till och med prutade då jag handlade hela åtta syltburkar! Helt oförhappandes fick jag en flaska krikonsaft på köpet. Tack, tack!
  Bröd och en liten toscakaka handlade jag från Pellinge entreprenören och lite hyschpysch från en okänd dam.
  
  
  
• Och den här sötnosen kunde jag inte låta bli. Han fick följa med hem och sitter nu i vårt fönster. Jag uppskattar verkligen det här hantverket, för jag vet att det tar tid och att allt är handgjort på den här rara tomten.
  
  
  
• Det var mycket människor i rörelse, så vi fick parkera bilen lååååångt från marknaden och gå i det bedövande vackra landskapet. Det röda huset med de vackra fönstren är privat.
  
  
• Så tacksam att äldsta sonen EDIT: alltså yngsta sonen! tog sig tid att gå på julmarknad med mej!
  
  
  
• Sjätte luckan/lådan i min stickkalender blev en rejäl överraskning, ett nystan med Nallegarn på 50 gram!!!

Önskar er en skön blåvit kväll.