Årets första bok

Uj, uj, nu är jag styv och stel och axlarna värker. Jag har suttit och jobbat på datorn hela långa dagen, både med omorganisering av kurser och med distansundervisning samt förberett morgondagens distansföreläsning. Säger då det, vilken tur att de här distansmöjligheterna finns! Hur skulle jag klara mej utan dem? Trots att jag saknar närundervisningen, så är det nu just skönt att inte behöva åka iväg nånstans i en kall bil.

Visst är det kul när man kan hålla på med årets första det ena och det andra? I varje fall, så läste jag ut årets första bok i söndags.

Den här boken har jag hållit på med jättelänge. Passagerare till Frankfurt är en lite tråkig bok. Agatha Christie skrev den när hon var gammal och det här är inte en detektivroman. Här är för många dimslöjor, faktiskt så många att jag inte riktigt lyckades hålla ordning på alla namn och personer. Men det kan förstås också bero på att jag orkade läsa endast några sidor per kväll, de kvällar jag inte stupade i säng och slocknade direkt. Det blev liksom aldrig riktigt så där superspännande i boken och som läsare hade man inte skuggan av en chans att lösa agentmysteriet. Men för mej var den riktigt bra som sömnmedel, därför höll jag envist på med den.

Boken hittade jag i bokbytarhyllan i Nickby bibliotek i Sibbo. Nu får den gå vidare till den annan bokbytarhylla. Den på jobbet blir bra, tror jag.

Nu får ni ha en riktigt mysig tisdagskväll.

Själv ska jag jobba lite ännu, så allt på datasidan är färdigt inför morgondagen. Och sen är det lite stickning som gäller.