Sammandrag över handarbetsåret 2021

Nu har vi då hunnit in en vecka i det nya året. Det mesta tuffar på som vanligt, bortsett då från att jag har skämt bort karlarna i det här huset och serverat dem mat varje dag. Idag blir troligtvis ett undantag, för dubbelmorfar har nästan ätit upp den korv jag skulle ha till soppan. Jag har lite fisk i frysen, men det är för lite för tre personer, så få se om jag lyckas koka soppa på en spik.

Helst skulle jag bara strunta i hela matbestyret, för vet ni vad? Jo, jag har drabbats av det som finsktalande kallar för neuloosi, alltså neuros med stickning, som förtecken. Går bra på finska att förvandla neuroosi till neuloosi. Neuloa är alltså att sticka.
Men lugn bara lugn, jag är alltså i nån sorts stickflow nu just. Och jag tror inte att det är jättefarligt även om dubbelmorfar oroar sig lite.

Igår fick jag mitt röda projekt färdigt före bastun. Och före bastun hann jag också sätta upp följande projekt, ett par sockor åt M. Dem stickade jag på sedan under kvällen och nu börjar det bli dags att fundera på hälen. Ska jag göra si eller så med den? Hmmm...

I Instagram, var annars?, har jag sett hur man har gjort fina bildcollage på allting man har stickat eller virkat under förra året. Så många fina tröjor, sockor, vantar osv.
Jag har nu inte riktigt varit lika flitig, men kan ändå servera er följande;

Lite statistik från 2021:
Garnlagret fläskade till sig med hela 11 613 kilo.
Det här berodde främst på att jag fick mammas garnlager på 6 732 kilo.
I gåva fick jag ytterligare 700 gram garn.
Om jag räknar bort det där, så då blev mitt garn endast 4 181 kilo tyngre sen år 2020.
Och det är riktigt bra med tanke på att jag trots allt använde 4 337 kilo garn under året, fastän jag inte alls var särskilt flitig. Så jag skulle nog komma i balans om inte OM i vägen vore. Ja, och förstås om jag skulle sticka eller virka lite mera.
42 projekt slutförde jag förra året. Detta jämfört med 2020 då jag endast åstadkom 24 projekt. Som vän av ordningen, måste jag dock konstatera att förra årets projekt var ofta små Barbiekläder, därför blev det så många färdiga alster.
Till min stora glädje blev det inte fler än ett ynka litet ofärdigt projekt kvar från förra året. Och det färdigställde jag ju genast på nyårsdagen i år. Skönt att få börja från tomt bord.
Från 2020 har jag ännu två ofärdiga projekt kvar och hela tre stycken från 2019. Få se när jag tar itu med dem. Beror på vart inspirationen för mej.

Min amaryllis har blommat fint hela julen. Nu kommer den snart till det skedet då jag inte riktigt vet vad jag ska göra med den. Hur gör ni med er amaryllis?

Ha nu en fortsatt skön lördag.

Själv ska jag se om jag kan slita mej från stickningen så att jag får på en tvättmaskin och juldukarna undanstädade. Det är dags att avsluta det julkapitlet och börja se framemot påsken istället.