Ett mysko nystan

Oj, vet ni? Jag är fortfarande arg på mej själv för gårdagen. Varför i fridens dar hade jag inte med mej min stickning? Jag har ju både en sockstickning och ett större projekt på gång och skulle bra ha kunnat ta med något av projekten. Å andra sidan, vi skulle ju bara hämta upp en förhandsbeställd traktordel. Och det var inte dubbelmorfars fel att gubben med den lilla firman hade en dålig dag och att det därför tog 45 minuter innan affären var klappad och klar. Dubbelmorfar var så vänlig han nånsin kunde, för det är inte lätt att få tag på delar till gamla traktorer. I natt funderade jag om det skulle ha varit annorlunda ifall jag hade följt med in i det trånga lilla utrymmet och sett uttråkad ut och suckat högt och ljudligt var sjunde minut. Fast det kan ju hända att den där sura gubben verkligen hade tappat koncepterna då och slängt ut både dubbelmorfar och mej utan traktordel. Och då skulle inte dubbelmorfar ha varit särskilt glad, han heller.

Igår kväll när jag letade efter ett lagom mjukt garn för att börja sticka ett par små små sockor, så hittade jag ett mysko nystan:

Är det nån av er, som saknar ett sådant här nystan? Det är nog inte mitt, för jag har inte köpt ett sådant här. Mjukt och skönt är det med en blandning av ylle och alpacka, men liksom endast 50 gram. Hur långt kommer jag med ett sådant nystan? Färgen är liksom inte heller en sådan som jag skulle välja, så varifrån kan detta mysko nystan ha dykt upp? Förökar sig garnet i plastlådan utan min vetskap? Eller tror ni att någon har lyckats smuggla in det här nystanet i min projektväska då jag varit på stickcaféet?

Och vad ska jag nu göra med det här nystanet? Sticka randiga sockor med långa skaft?

Nu får det vara slut jobbat här på datorn idag för min del. Vinden tar i och det finns risk för elavbrott. Det tycker inte datorn om!

Ha en riktigt skön fortsättning på lördagen. Hoppas att ni har det varmt och skönt i vinterstormen.