I morse då jag satt här i allsköns ro med min kursplanering och funderade hur det nu igen var med tiderna. Om jag börjar kl 9:30 så när har jag hållit 4 lektioner? Knepigt det där med 60 minuters timmar och 45 minuters lektioner. Och det värsta av allt, det verkar som om jag aldrig lär mej.
Men alltså mitt i mitt kursplanerande dök dubbelmorfar upp bakom min rygg och hojtade att vi skulle åka iväg till huvudstaden. För en gångs skull var jag inte så där genast med på noterna, för det är rätt tråkigt att åka med dubbelmorfar, som aldrig avviker från vägen, så att jag skulle få besöka något spännande litet ställe, som till exempel en garnaffär! Enligt dubbelmorfar ligger alltid alla sådana alldeles för långt borta från allmänna vägar. Och ja, så behöver jag ju inte mera garn.
Så i 45 minuter har jag idag på min lediga fredag suttit på en anonym bakgård i Hertonäs och väntat på dubbelmorfar, som var iväg efter en traktordel från en liten firma. Inte alls mysigt. Min stickning hade jag hemma, för mitt nuvarande projekt har gått i stå och något nytt orkade jag inte lägga upp till igår. Jag var så trött igår att jag knappt kunde hålla ögonen öppna när klockan var 21.30. Drog dock ut på sänggåendet, för jag ville inte stiga upp alltför tidigt i morse.
2 kommentarer:
Det är ju en trist dubbelmorfar som inte kan avvika från vägen 😂
Å andra sidan. Jag tror att han tänker "nog har hon garn därhemma"?
Jo, tyvärr är det just precis så han tänker. Och nu just späder han dessutom på med att man inte ska gå nånstans, för då kan man få corona! 😂
Skicka en kommentar