Bingo och bingo

– Va ska du göra nu, frågade bisin min förvånat då jag vägrade se på svenska kvällsnyheterna tillsammans med honom.
– Jag ska jobba lite på datorn.
– Åter? Du gör int annat än sitter framför datorn.
– Ja, jo, nå, mumlade jag och tänkte i mitt stilla sinne att ju mera jag får undan nu ikväll, desto ledigare har jag det i morgon. Men det är bäst att hålla tyst om det, så bisin min inte hittar på en massa arbetsuppgifter åt mej. Jag har nog hur mycket som helst att göra ändå. Han å sin sida har lite svårt att förstå att en hårt arbetande kvinna behöver lediga dagar. Bisin min påstår att pensionärer inte har lediga dagar alls och att det därför är orättvist. Haaaa!

Ja, och ifall ni funderar över ordet åter, så är det ett ord som vi använder här i östra delen av landskapet istället för ordet igen.

Från och till har jag funderat över om det alls är lönt att göra handarbetsbingo för det här året. Förra årets var ju inte direkt strålande och det blev liksom ingen bingo.

Efter moget övervägande kom jag till att jag har ju ändå två färgade rutor redan och jag kan återanvända en del av förra årets ogjorda bingorutor, så nu är det bara att tuta och köra! Få se om det blir bingo i år i stället. Håll tummarna!

Förresten, jag tror att det skulle vara enklare för mej att delta i barnens fågelvecka och fylla i deras bingoblankett istället! Det skulle jag klara galant!

Bra saker idag:

• Sovmorgon och jag sov ända till nio. Så skönt!
  
  
• – Vad håller du riktigt på med, frågade bisin min oroligt då han hörde mej skratta hjärtligt på toan.
  – Läser du nånting?
  – Näe, fick jag knappt fram mellan skrattanfallen.
  – Det är min klocka, hickrade jag.
  Nu stod bisin min utanför toalettdörren och frågade försiktigt:
  – Är allt bra med dig?
  – Joo men, skrattade jag vidare och det tog en stund innan jag kunde förklara för bisin min att min klocka meddelade mej: "Bra Nu är du aktiv" och så visade den ett litet stjärnregn.
  – Men det är väl bra, frågade bisin min lite ängsligt.
  – Men jag har ju endast gått från frukostbordet till toaletten, frustade jag.
  – Det är väl inte att vara aktiv, fortsatte jag.
  När jag äntligen skrattat färdigt och tagit mej ut från toaletten såg bisin min medlidsamt på mej. Han trodde nog att nu, nu slirar det rejält i mitt hjärnkontor. Jag hade fortfarande skratt-tårar i ögonen och svårt att hålla mej allvarlig. Stackars bisin min, som har en galen gumma!
  Men jag är tacksam för skrattet och att kunna glädjas åt det lilla.
  
  
• Betydligt större var min glädje och tacksamhet då bisin min skjutsade mej till mitt kursställe i den bästa av byar i norra grannkommunen. Så skönt att jag slapp köra själv och halka omkring på isig väg.
  
  
• Bisin min lagade kvällsmat och det var skönt att jag slapp göra det efter fjärde jobbkvällen på raken. 

Hittade förresten ett fairtrade te från Nordqvist, som jag gärna skulle vilja testa. Grönt te med ingefära, citron och yuzu måste ju vara gott, eller hur? Att det dessutom heter Pirteä (Pigg) måste ju betyda att det sätter igång livsandarna. Hoppeligen håller det också bacillusker på avstånd.

Apropå min klocka ännu, tidigare i kväll meddelade den tvärsäkert att kl. 20.00 börjar det snöa här. Men icke sa nicke, än har det inte börjat snöa och klockan är redan över 20.30! Rätt opålitlig klocka alltså! Men livet blir spännande och oförutsägbart med den.

Önskar er en riktigt fin fredag. Yr lovar i varje fall sol imorgon!