Gjort ingenting

Idag är det Svenska dagen här i Finland, en dag som har firats sedan 1908. Eller nåja, firats och firats, det är ju ingen helgdag precis. I år råkar den nu bara infalla på en söndag. Själv har jag inte deltagit i några festligheter alls. Nej, jag har gjort nästan ingenting!

Lite farligt var det här ett varv på förmiddagen då jag tänkte att nu skulle jag nog... då tog jag ett djupt andetag, tog fram min korsordspenna och Allers A-korsord nummer 45. Och kolla vad jag hittade:

"Ett kvinnonamn har den finländska konsumentorganisationen med rötter från 1899". Tänk att jag kunde lösa det.

– Kom ner hit nu och sticka, bad bisin min enträget igår kväll då han kommit hem från gravgården. Och nej, jag följde inte med, för jag var så frusen och kände mej lite ruggig. Jag vill inte riskera nånting, för jag vill inte ha tillbaka den där sega influensan!
– Jag kan int, för jag stickar int.
– Vad gör du då?
– Jag fäster!
– Men kom nu ändå. Du kan ju fästa här.
– Nä, jag behöver bordet, sa jag mycket övertygande där jag satt vid matbordet. Jag visste ju nog baktanken bisin min hade med sin enträgna begäran. Lurvinge sprang nämligen ut och in och husse hade ingen lust att kravla upp från soffan. Själv hade jag inte heller lust att vara dörröppnare för katten, för jag hade bestämt mej för att nu ska de pinka sockorna bli färdiga och därmed basta!

Så jag satt envist till klockan 23 och fäste och fäste och fäste... När ska jag lära mej att fästa an efter, som arbetet framskrider? Då skulle det liksom inte kännas så motigt sen när allting är färdigt stickat och det enda som återstår är de där retfulla garnändarna.

Bra saker idag:

• Kunde avhålla mej från att jobba!
  
  
• Har njutit av en lugn och skön söndag! Tjohoo!
  
  
• Fick äntligen ena herrsockan färdigstickad. Nu gäller det att hitta det där bruna garnet och börja på socka nummer två!

Önskar er en skön fortsättning på söndagskvällen och en bra ny vecka!