Lite kusligt

Då och då får jag frågor av oroliga smarttelefonanvändare i stil med:
– Kan jag bli avlyssnad?
Många har upptäckt att de kanske samtalat om en viss sak och sen har reklam om just den produkten dykt upp i deras flöden, till exempel långbyxor, vinterstövlar eller skor. Är detta en slump? Eller har någon robot lyssnat på deras samtal? För att nu inte tala om levande personer. 
Njaaa, troligtvis har användaren googlat på just den grejen redan innan och kanske köpt varan, så självklart kommer det reklam om just den produkten då. Att man sedan råkar nämna detta i ett telefonsamtal är sedan en helt annan sak. Med detta nu sagt, så i dagens läge ska ni komma ihåg att det inte finns garantier för nånting. Så man kan aldrig veta.

Men ett är säkert och det är att det var en slump i lördags, en sån där tillfällighet, som liksom händer. Jag var ju iväg med äldsta sonen på veckouppköp till stan.

Och jag köpte förstås förra veckans Allers. Min A-korsordsabstinens är fortfarande så svår att jag hellre avstår från godis än från veckans A-korsord. Frågan är om jag borde arbeta bort det här beroendet eller bara låta det vara?

Hur som helst, när vi körde in på gårdsplanen, så sjöng Kate Bush Wuthering Heights i radion. Och eftersom det är en gammal goding, som kom ut redan 1978, så måste jag förstås fråga sonen om han visste vem solisten var. Han kunde inte riktigt placera henne, vilket är helt förståeligt med tanke på att han inte var född då ännu!

Döm om min förvåning då jag slår upp A-korsordet och hittar Kate Bush där! Hon har ju blivit populär på nytt eller kanske snarare upptäckts av nya generationer tack vare låten Running up that Hill. Den förekommer i serien Stranger Things, som går på nån av betalstreamingtjänsterna.

Nå, förstås har ingen tjuvlyssnat på mej och sonen i min plåtlåda. Det påståendet faller platt till marken redan på sin orimlighet. Korsordet är ju gjort för länge sedan, likaså tryckt. Dessutom är det där förra veckans tidning. Och inte visste de på Allers i pressläggningsögonblicket att radio Vega skulle spela Kate Bush just då och att vi skulle råka sitta i bilen och ha på just den radiokanalen. Så, jo, vem som helst förstår ju att det där är en slump. Men lite kusligt, i synnerhet om man är lagd åt det konspiratoriska hållet.

I det här numret av Allers hade de äntligen en helt "vanlig" modell, som visade avslappningsövningar. Heja, heja, så ska det se ut! Nu förstår till och med jag att det finns en chans att jag klarar av det här utan att vara vältränad.

– Vad är det där, frågade bisin min och såg ut som en fågelholk när han fick syn på min utrustning på matbordet. Tändstickor, ljus, ficklampa och så då den här nacklampan.
– Det är en nacklampa, ser du väl?
– Va, ska du med den till?
– Nå, när strömmen går kan jag fortsätta sticka förstås.
Svaret jag fick var en ljudlig fnysning och en medlidsam huvudskakning. Bisin min tycker att jag inte är riktigt klok. Men här gäller det att vara beredd på allt i den annalkande stormen.

Själv är bisin min inte heller klok. I natt kunde jag inte sova på grund av honom. Han försvann sent på kvällen till grannbyn och han kom liksom aldrig tillbaka. Vid midnatt var jag tvungen att inta vågrätt läge. Men jag kunde inte sova ordentligt, för jag lyssnade hela tiden efter honom. Vem vet vad som kan hända när han är ensam ute i maskinhallen och svetsar? Först vid tretiden i natt återvände han. Då blev jag klarvaken, men det var ju nu inte läge att stiga upp, så jag fick läsa lite i väntan på John Blund.
I morse försvann bisin min på nytt, den här gången för att ta upp vägen i grannbyn. Det hade blåst så kraftigt att drivor bildats.

Själv har jag avblåst kvällens julbio i västra grannstaden. Synd, men jag vill inte riskera att hamna mitt i en snöstorm på hemvägen. Räddningsverket uppmanar dessutom folk att hålla sig hemma. Och jag är lydig. Det är inte meningen att jag ska vara i vägen för utryckningsfordon eller riskera livet för att få besöka bio.

Och ifall ni nu oroar er för min dator här hemma, så lugn, bara lugn, jag har en UPS, som tar emot strömspikarna och som gör att jag hinner stänga av den behärskat när strömmen går. Det gäller som sagt att vara utrustad. Telefonen laddade jag dessutom i morse, så det klarar sig. Och jodå, det blinkar i strömmen, så vi blir väl utan el vad det lider.

Bra saker idag:

• Sovmorgon och jag sov ända till halvtio!
  
  
• Kunde kombinera frukost och lunch till brunch.
  
  
• Har löst A-korsordet nr 50! Tjohooo!
  
  
• Fick undan lite administrativt arbete här på förmiddagen. Nu endast tidningstexten kvar, men först lite mellanmål!

Önskar er en skön kväll. Ta det lugnt i stormen och hålls hemma. Ni kan alltid sjunga lite julsånger eller ännu hellre gnola lite grann och sedan gissa vad den andra försöker förmedla för toner.